Kap 3

"Eftersom någon av oss råkade dra ut sladdarna till kaffemaskinerna istället för datorkablarna så måste vi komma på något nytt." Jördis kastade en elak blick mot Cillas håll. Cilla låtsades som ingenting och knaprade på sin kaka med ett oskyldigt uttryck.
"Så... Några förslag?"
Bertas hand for upp i vädret som en komet.
"Och, nej, Berta vi kommer inte att råna banken."
Berta såg besviken ut. Jördis suckade.
"Tur att någon av oss kan tänka. Jag har ju som sagt en plan." Jördis harklade sig. "Vi ska sno, eller jag menar såklart låna, allt godis i hela världen! Eller iallafall i godisbutiken nere på hörnet."
Det blev tyst. Sedan började Eva-Maja skratta.
"Det är faktiskt smart! Ingen överlever utan godis! Medans vi kan smocka i oss utan att få hål i löständerna!"
Leende såg Jördis ut över sin samling av galna tanter. Det här var början på något stort!

kap 2

Det rådde fullständigt kaos i staden. Barnen i skolan skrek och gubbarna på kommunhuset slet sitt hår. Vad var fel? Varför funkade inte datorerna? En dag senare så brann allt ner. Alla dog.

Jördis drömde. Hon log i sömnen och när hon vaknade så log hon fortfarande. Men när hon kollade ut genom sitt fönster så fick hon en chock. Det var helt hemskt!! Allt var ju precis som vanligt!
Hon slet upp sin mobil, som hon hade fått i julklapp av sig själv, och knappade in Cillas nummer.
En signal. Två signaler. Tre signaler. Abonnenten du söker kan inte nås för tillfället.
"Bajs" skrek Jördis argt och stampade i golvet med sin fot.
Varför svarade hon inte? Jördis tvekade innan hon tveksamt skrev ett SMS för första gången.
"""Sv866a8ra Cilla%""" hon orkade inte ändra det och hoppades att Cilla skulle förstå. Hon knappade fram hennes nummer och skickade. Några minuter senare kom svaret med ett högt pling.
"""Jag toa""" stod det. Jördis log. Sedan ringde hon Cilla igen och nu svarade hon.
"Hej Jördis! Hur står det till?"
"Det är bara bra, tack. Jag menar att det inte är bra! Allt är ju bra!"
"Jag vet, men dom kanske inte har märkt det än, att datorerna är sönder menar jag."
"Såklart att dom måste ha märkt det! Dom små glinen är ju framför en skärm 29 timmar om dygnet!"
"Men..."
"Vi får komma på något nytt. Något elakt och hårt! Något som får invånarna att darra av skräck!!"
"Okej, ska jag ringa resten av Jördis-ligan?"
"Ja tack, vi ska ha ett möte hemma hos mig om en timme, ta med kaffe. Jag har en plan!"

RSS 2.0